Nickan på nätet

Oktober blev inte alls min månad i år. Synd, oktober är trevligt annars. Men jag som för en gång skull hade jobb i oktober fick bara jobba totalt 6 dagar. Hela familjen har vart sjuka i två omgångar var. Just nu går vi alla fyra på antibiotika, piller överallt! Vi kommer säkert få den där svininfluensan med innan vi är friska nog att vaccinera oss...skulle väl vara typiskt?

Nåja...

Ja, och medans jag varit hemma sjuk så har jag ju faktiskt hunnit bli arbetslös med. På måndag blir det till att åka till arbetsförmedlingen IGEN och vända ut och in på sitt misslyckade arbetsliv för ännu en handläggare. Igen försöka lista ut vad man ska göra i framtiden utan att egentligen ha en aning om vad man vill.
Ja, kanske nån minns att jag skulle ju bli trädgårdsmästare? Men nej...när det väl kom till kritan kändes det inte rätt... Jag vill hålla det på hobbynivå istället. Eller som säsongsjobb... Fast det är faktiskt ganska jobbigt att inte få ett "riktigt" jobb.

Nåja...

Möjligheter! Det ger ju även möjligheter såklart. Ska bara hitta dem... det känns faktiskt inte alls så just nu. Återkommer med positivism när jag inte är sjuk och nyuppsagd.

Hepp!

Snubblade in på en ny blogg, Ekobloggen och såg dessa ekologiska skor! Plötsligt drabbades jag av en akut lust att köpa ett par näbbstövlar! De röda var ju tokläckra, men de låga bruna skulle jag verkligen vilja ha tror jag.

                  

Jag har inte haft så mkt lust att blogga den senaste tiden, men däremot finns det några bilder jag tänkt visa upp. Så här kommer de nu i samlad tropp.


Midsommar! Så gott, så trevligt!


Smultron i morgonfilen


Som det ska vara!


Första kvällen på semesterveckan 27. Innan vi kapitulerade för myggen.


Tor




När det är 30 grader varmt behöver man svalka sig lite...


Anna, Lasse, Caisa och Magnus kom några dagar på torpbesök och vi hittade bland annat ett mysigt bad!


Badpojkar!

 
Magnus och Caisa

Sen tycks jag inte ha tagit så månge foton...det ska bli bättring på det!

Måste bara visa två nya bebisar som vi snart kommer få lära känna! Mamma och pappa ska skaffa två små kattungar från Uppsala Katthem! Än är de för unga men senare i höst kommer dessa sötnosar flytta till Östergården! Troligtvis ska de få nya fräcka namn. Hoppas bara att Grim lär sig uppföra sig!


              
Den svartvita är en hane och den spräckliga är en hona.

Nu har jag vart hemma över en vecka med ryggskott. Och varje dag tänker jag att i övermorgon, då kommer jag säkert kunna jobba. Hoppas till och med på imorgon just nu. Jag kommer vara så fattig nästa månad.
Men så är det!
I helgen var jag och barnen på torpet och myste. Spelade monopol och läste läxor, eldade och pratade. Så i söndags kom mamma och pappa på hastigt besök och hjälpte mig med gräsmattan och äppelplockning.
Det är verkligen mysigt med höst i luften! Älskar det! Jag älskar verkligen alla årstider...kommer aldrig byta klimatzon!

Hemma i Uppsala åkte vi till Gamla Uppsala Musteri och fick äpplerna mustade. Jisses vad gott!!!! Känns bra att de inte bara ligger och ruttnar bort.
Pappa och Benjamin hade dessutom plockat en hel del svamp som jag satt halva kvällen och rensade. På slutet gav jag upp lite och skänkte en del till grannen.

Nu när skolorna startat igen och ungarnas aktiviteter drar igång kände jag plötsligt behov av lite mer koll i mitt liv. Så jag köpte mig en almenacka. Nämligen en sån här!


Fast med min personliga text på då förståss. De är inte helt billiga, men mkt roliga att göra, med alla valmöjligheter som finns. Vill man göra en så ska man gå till den här sidan.

Oj, jag har visst inte bloggat på 2 månader! vad hände? I alla fall...det tar vi sen, idag är det Benjamins dag! Han har inte vaknat än, jag sitter här och bloggar i väntan på att få gratulera till att ha överlevt 9 år i denna familjen. Min underbara lilla kvicka, rara, roliga, älskvärda unge börjar bli stor! Han börjar trean i övermorgon!!! Ska läsa engelska och grejer.
Ni som känner vår lilla B vet ju att han troligen kan aspirera på platsen världens snällaste unge, så jag behöver inte skryta om hans personlighet utan tänkte mest visa några bilder från gårdagens Fantasykalas!

Inbjudan gick ut till de närmaste vännerna:


...och sen kom de från när och fjärran. Ok, mest när, jag tror de bor inom 500 meter de flesta.











Det var riktigt roligt att se att B har så fina trevliga vänner. och det var riktigt roligt att se ungar sitta och samtala och knapra morötter på kalas...:). Och för att få kistan med godispåsarna var de tvugna att sammarbeta och svara på kluriga gåtor...jätteduktiga var de!
Och för er som undrar så var Benjamin utklädd till hovmagiker.

Så har sommarlovet börjat för de lyckliga små. Jag önskar jag hade 10 veckors ledighet framför mig! Då skulle jag hyra några höns och en get och flytta ut på torpet!
I fredags var det avslutning och vi hade tagit semester för att njuta ordenligt av dagen. Det var mysiga sommarsånger i kyrkan och sen åkte vi ut till torpet.
Ett bildspel från kyrkan finns på unt.se och med lite vilja kan man hitta hela familjen här och var.

Efter en lördag i Stockholms tak på brorasans 30-årsfest så masade jag upp mig på söndagsmorgon för att åka med Benjamin till Sigtuna för Capoeiraträning och gradering. Efter lite tankeverksamhet beslöt Ewa och jag oss för att åka ensamma med grabbarna och på sådant vis få hela 4 timmar för oss själva i Sigtuna. Nog hade jag räknat med en trevlig dag men inte kunde jag ha anat vilken njutning den skulle ge mig!
Miljön i Sigtuna är verkligen fantastisk! Vi hann fika på undarbara Tant Brun och gå på loppis och flanera i gränderna. Vi satt vid vattnet och insöp doften av tjära och lyssnade på måsarnas skrik. Åt räkmackor och solade och babblade förståss...men mest suckade vi njutningsfullt över vad mysigt vi hade.

Efter våra timmar ensamma gick vi på barnens uppvisning och klappade händerna i 2 timmar. De har verkligen blivit duktiga... Stolta vart vi över våra duktiga capoeristas!


Ewa väljer kaka


Löjtnantshjärtan som granne


Aldrig har kaffe smakat så gott!


Mmmmmmmm....


Benjamin och Samuel tränar


Från huvudstående ner till brygga


Tummen upp!


Benjamin graderar sig


Mer ner än upp i denna kampkonst...

Jag måste erkänna så här på lördagmorgonen...jag har abstinens efter hemnet! Jag känner att det inte är läge att surfa in där nu när jag just köpt torp som vi ska ha i många år framåt. Men jag vill! Det är så kul! Som ett smörgåsbord av möjligheter.
Jag glömmer ibland att vi bara haft Långbron i 3 veckor. När jag är där känns det så självklart att det är vårt. Det känns som vi bor där permanent och jag är färdig att bygga hönshus.
När jag inte är där känns det läskigt. Som nått nytt främmande som står och tickar pengar. Denna helgen är första vi inte är där sen köpet...och det känns helskumt. Som ett svek, slöseri eller otacksamhet. Hoppas det är nått som drabbar alla nyblivna fritidshusägare...denna splittring.
Lite samma känsla jag hade första 3 månaderna efter att ha blivit tvåbarnsmamma faktiskt. Dåligt samvete mot den man inte ägnade uppmärksamhet för tillfället.
Det händer ju så mycket där när jag inte är där med. Blommor slår ut och hinner ju tusan blomma ut! Djur knallar över tomten, fåglarna får ungar. Hus ska inte stå tomma...det är onaturligt!

Så har man hunnit fylla 35 år! En helt ok ålder än så länge....
Kalasandet gick av stapeln i lördags ute på Långbron. Kalasgästerna kom farandes från stad och land. Många for vilse på den långa vägen men alla fick till sist njuta av jordgubbstårta och torpmygg av prima sort.
Tack alla för den underbara dagen! Jag fick passande presenter för en nybliven torpare...en fågelholk, ett halvt hallonsnår, vinbär och krusbärsbuskar, köksattrialjer och svenska kronor!
Vissa av dessa kronor var jag redan hur de ska användas...det har visat sig att torp har ett outömmligt behov av trevliga söta små inköp. Tex behövs för tillfället durkslag i emalj, stolsdyna och saltkar.
Andra delar av kronorna blev just upphandlade...jag har beställt mina första trädgårdsböcker minsann!

   

Som ni förstår är planerna stora. Nästa år kommer Långbron digna av grönsaker, bär och frukt! Potatisen kommer trängas med morötter och lök och den nyanlagda örtagården kommer dofta över den blommande ängen....Äppelmust och plommonkompott ställs ner i matkällaren brevid flädersaft och lingonsylt till hösten...
Eller...kanske inte riktigt. Typ. Ett problem med just fritidshus är att man är där så begränsad tid! Det ska ju vattnas och skötas och tas omhand alltihopa med ju! Men lite kanske jag får till i alla fall! Gräslök typ.

Kolla in på torpbloggen för massa fina vårbilder!

Idag blev jag torpägare. Eller hemmansägare. Om året varit ett annat i vilket fall. Fastighetsägare låter ju inte lika romantiskt. Jag är glad...mycket glad.

Jag har köpt ett hus från 1918. Faluröd charm och flagande vitt. Syrener i knopp, äppelblom, knastrande grusgång och skogens sus. Svajande fana, stolt vedspis och nötta trappsteg.
Det känns som jag köpt mig livskvalite och ro i sinnet.

Nu är det ju så att det är svårt för mig att blogga om nånting annat än vårt nyinköpta torp! Vi har ju inte ens fått tillträde än så många tankar snurrar i min skalle dagarna i ända. Allt ifrån var Grim ska ha sin vattenskål till om man kan ha kräftskiva i lidret. Var man ska lägga vilka gäster och om det växer mycket svamp i skogen. Ska jag ordna ett potatisland och kommer barnen använda snickarboden ensamma....

Det är stort det här...det kanske är svårt att förstå. Men ett torp är inte bara ett torp. Det är första gången jag äger ett boende. Jag äger mark. Jag kan stå med fötterna i myllan och säga att det här är mitt! Jag är min egen på nått vis. Ja, Roger är ju med han oxå förståss, men han är rätt nöjd med att låta mig styra den här skutan för tillfället.
Jag känner att jag kommer att växa på grund av det här. Jag kommer lära mig massa saker, kunna göra egna misstag och komma på egna lösningar.
Jag har så många planer redan nu i huvudet. En del kanske aldrig genomförs, andra kanske utvecklas. Ska bli spännande att se. Men jag känner ingen bråska.... nu är det ju mitt och jag kan luta mig tillbaka och låta alla ideer mogna i sinom tid. Jag slås fortfarande av tankar att det är på låtsas...en lek.

Förutom torpet i sig och den fristaden den kommer bli så öppnar det upp för många andra intressen. Den flätar ihop dem och ger utrymme för de jag inte riktigt hunnit utveckla än eller vågat mig på.
På torpet kommer jag få ge mig hän åt inredning såklart. Jag kommer kunna utforska mitt nyfunna trädgårdsintresse hur mycket som helst. Jag kommer få en nystart i hunderiet, lättare att lägga spår och gå långa härliga promenader. Mitt fotograferande kommer få ny inspiration. Jag hoppas även kunna forska fram information om torpets historia och gamla levnadsöden.
Utöver detta kommer jag få ett perfekt forum för socialt umgänge med familj och vänner. Vi kommer ha tjejhelger och rollspelsdagar och om viljan finns funkar faktiskt tomten till ett minilajv med! Jag hoppas med att jag ska finna nöje i bär och svamp till hösten. Tid för bokläsning i brasans sken ser jag även fram emot.